snowstreams.blogg.se

Jag har inte varit nöjd med blogg.se så snart flyttar vi bloggen igen. Vi kommer nu att arbeta i wordpress. Ett nytt inlägg med bilder från Tromsö är klart. Det kommer inte att publiceras här utan inom kort meddelar jag den nya bloggadressen. Tyvärr går det inte att importera från blogg.se till en annan blogg så jag måste föra över alla inlägg manuellt.

 

Mer om detta med bloggverktyg kommer säkerligen i senare inlägg. Det finns mycket att säga om detta.

 

Målet är att ni ska få veta den nya adressen redan under morgondagen, håll tummarna för att allt kommer funka.

 

 

Så var juni till ända och vi har gått in juli, halva året har passerat. Till skillnad mot de flesta andra gläds vi som har polarhundar över att vi går mot mörkare tider. Ibland känns sommaren som en enda lång väntan. Det är fel förstås. Det är bättre att lära från hundarna och leva här och nu, att njuta av nuet. De är experter på detta. Det saknar säkert träningen men de har fullt upp med sommarbestyr. Såsom att gräva stora gropar i hagen, jaga fjärilar och flugor, spana på vilt, bara ligga och lapa sol, rusa runt i hejdlös fart i hagen efter varandra eller bara ta en brottningsmatch. De vet att roa sig och ta vara på tiden. Det finns mycket att lära av vovvarna.

 

Den här tiden på åren skulle jag kunna var uppe dygnet runt. Det är ljust nästan dygnet runt och kvällarna är varma. Tänk om man kunde lagra sömn, så om man inte sov alls en period kunde man ta igen det senare. Det går nu inte. Enligt forskarna går förlorad sömn aldrig att sova igen. Längre än så kommer jag inte i tanken. För även om du inte är lika pigg den mörka tiden är det hundkörartider. Är det någon gång jag skulle behöva vara uppe dygnet runt är det då. Hundträningen slår allt, även den bästa sommardagen. Så i så fall skulle jag sova precis hela semestern så att jag sedan kunde vara uppe flera veckor i sträck i vinter. Det vore förstås synd. För även om hundarnas träning är bäst så vore det ändå tråkigt att missa den här tiden på året. Var årstid har sin charm, klyschan är nog väldigt sann vid närmare eftertanke. 

 

Idag när jag kommer hem kryper det myror överallt. De är på golvet, på köksbordet, på spisen de kryper överallt. Fruktansvärt äckligt och obehagligt. Jag har inget emot myror men jag vill inte ha dem i huset. Små små otäcka svarta myror. De verkar ta sig in via altandörren. Imorse fanns här inte en myra. De har lyckats invadera köket under dagen.

 

Jag ringer anticimex. De lovar att skicka dosor som ska kål på myrorna. De säger att de inte är skadliga. Det är väldigt vanligt att de tar sig in så här års. De söker föda. Till att börja med ska jag dammsuga och skura. Jag kan testa med radar eller annat insektsgift. Det vågar jag nu inte använda inne eftersom Io kommer in om kvällarna. Jag dammsuger och sprutar hysteriskt med rengöringsmedel. Bättre blir det men de har inte gett sig de marscherar taktfast in i huset via altandörren. Lika envist kämpar jag emot med dammsugaren och skurmedel. Det lustiga är att jag ser dem inte utifrån men jag ser dem kila ut från altandörren in i huset. Nu får jag vänta på dosorna, de kommer först på onsdag. Att få hit en saneringsman hade tagit ännu längre tid.

 

Damen på anticimex är förstående. Hon är väl van vid olyckliga människor som ringer och känner sig äckliga när skadedjur invaderar deras hus. Jag tror inte jag vill vänta till på onsdag. Jag ska se om det finns att köpa något i stan imorgon. För även om de inte är skadliga känns det inte alls fräscht att ha myror som marschera längs golv och tak. Snälla små myror, kan ni inte hålla er ute i naturen. Där tycker jag ni är söta men inomhus är det obehagligt när ni kryper runt överallt.

 

 

Okej, viss förståelse för att myrorna vandrar runt får man kanske ha. Everth massakrerar här en gammal murken stubbe. Där brukar myrorna hålla till men de gillar inte att deras bo blir söndertuggat. Kanske är de myrornas hämnd. Deras bo blev förstör så nu ska de terrorisera i mitt hem efter det.

 

 

Alla bilderna är från 11 maj, dagen innan Cémbra försvann. Jag har flera bilder som jag bara inte orkat publicerat. Då blommade vitsipporna för fullt. Gullvivorna hade knappt slagit ut. Nu är det nästan inte en vitsippa kvar och gullvivornas tid är snart också över.